Nattmusik

Det är midnatt snart och jag lyssnar på Brand New's skiva The Devil And God Are Raging Inside Me. Fantastisk skiva med ett cover som jag tycker mycket om av anledningar som är svåra att beskriva.

Det är bara ett mystiskt, enkelt och lite creepy omslag. Sånt som man kan se i en skivaffär och tänka "oj, det här ser intressant ut" eller möjligen "vilket jävla skitomslag". Folks meningar verkar vara kluvna. Däremot är det få som inte håller med om att det är ett album av hög kvalitet.

Innan man kollar upp det här albumet och ser att en av genrerna är pop-punk, bara chilla ner ett tag. Ja, det här albumet är lite pop-punk av sig ibland fast det är så mycket mer också. Pop-punk fast bra kanske man ska säga att det är. Det är fullt av kraftiga känslor och mycket bra låtskrivande. Melodierna fastnar men är inte irriterande och det känns aldrig överdramatisk eller drunknar i sitt egen självhat. Du kan nog ganska enkelt hitta några meningar i albumet som du kan relatera till. En klar favorit är låten som startar albumet, Sowing Season (Yeah) och även den hyfsat lugna Jesus Christ (som inte är kristen rock mind you).

Annars ska jag avsluta en väldigt lat lördag som har varigt för det mesta helt fri från mänsklig kontakt, jag är absolut säker på att sådana kvällar är viktiga för min existens som egentligen är ganska onödig. Fast så ska jag ju inte tänka, jag börjar ju nästan låta som dom som har gjort det här albumet!

Btw om du tyckte om det här så checka deras album Deju Entendu, som också har ett riktigt coolt omslag men som jag ärligt talat inte har samma punch som The Devil and God... i min mening. Fortfarande bra dock.